Showing newest 22 of 27 posts from December 2009. Show older posts
Showing newest 22 of 27 posts from December 2009. Show older posts

Thursday, December 31, 2009

Summering av åren som gått



Det första året var jag död.
Det andra året var jag en zoombie.
Det nya året går jag in i som levande, lite tilltufsad, men dock levande.

Nu är det bara två saker kvar att ordna upp, lite försenad, dock ej försent.
Som sagt, det gäller att aldrig ge upp.

MEN, jag är levande, mer levande än jag har varit.

I wish you


I wish you Health...
So you may enjoy each day in comfort.

I wish you the Love of friends and family...
And Peace within your heart.

I wish you the Beauty of nature...
That you may enjoy the work of God.




I wish you Wisdom to choose priorities...
For those things that really matter in life.

I wish you Generosity so you may share...
All good things that come to you.

I wish you Happiness and Joy...
And Blessings for the New Year.

I wish you the best of everything...
That you so well deserve.

HAPPY NEW YEAR!

Tuesday, December 29, 2009

Monday, December 28, 2009

Monday, December 21, 2009

Prohibit to make love in the army = no new-born soldiers in the world.



What
if it was possible to replace all the hatred to pure love.

Anthony Cucolo want to punish pregnant and my thoughts on this are:
Prohibit to make love in the army = no new-born soldiers in the world.
In the longer term it would mean that any war would die out if all the soldiers choose life instead of death.

Minns i december








Vintervit är ordet och mer vit lär det blir. Mer snö väg.
Jag vill också vara på väg ......

Ta det varligt i trafiken.

Blåkallt












Det är kallt, blåkallt. Det är som att vandra i en frusen värld.

Utställningsbilder

Department of Social Work
Stockholm University





























Kanske dags att jag uppdaterar mina läsare om mina vidare öden inom konstnärsbranschen..:)

Här är några bilder av vår utställning, eller rättare sagt, öppnandet av själva projektet 1001001. Det blev lite ändrade planer i sista minuten vilket gjorde att det blev ett öppnande mer än en utställning.
Jag vill passa på och tacka den trevliga kvinnan som hjälpte oss att hitta rätt. Hon arbetar som sekreterare. Trevligare kvinna får man leta länge efter. Hon var vår ängel:)


Det var onekligen en intressant dag och det var fantastiskt att träffa tysken Michael Junghans , projektledaren och initiativstagaren till • Art Project 100100. Det var roligt att träffa de båda medverkande konstnärer Janne Bergström och Ann-Pia Azizuddin.

Det var stimulerande att vara i den kreativa världen av visioner och ivern att förändra i handlingar och inte enbart i ord.

Jag insåg hur mycket jag har saknat den världen sedan jag flyttade hit. Den intellektuella, idealistiska och kreativa världen har jag saknat. . Den världen där jag kände mig hemma i, den världen som är en del av mitt jag.


När jag pratade med Pia och Michael om hur projektet kan utvecklas fick jag en känsla av vemod i hjärtat. Jag gav mig en önskan. Att en dag kunna återgå till mitt jag, hur jag var innan jag flyttade hit. Till MIN värld inte andras världar och jag är nu på väg i att vara jag IRL och inte bara online.



Fortfarande har jag Stockholm i mitt huvud, det kommer väl att ta ett tag till innan trafiken och vimlet lämnar mig, men jag klarade det. Jag sov inte på 24 timmar, jag trodde mitt hjärta skulle hoppa ur kroppen och min själ skulle fly fältet i protest, men jag klarade det.


Visst, jag ser för dj...ut i bilden med svullna ögon och blek men det spelar ingen roll. Jag klarade strapatsen i att för första gången på 7 år vara i den värld som jag lämnade. Det är faktiskt en stor seger för mitt eget jag och jag måste tacka min självbehärskning som gjorde detta möjligt också..*s*




…det går undan nu:
Jag har precis fått en inbjudan om en utställning, i nuläge vill jag inte skriva mer än så. Men, som allt som händer i mitt liv, så är det också utomlands.
Nu är det bara frågan hur jag ska finansiera den utställning.

Jag börjar känna mig som den klassiska exempel av konstnären som visar att jo, men visst är det så, du slår aldrig på hemmaplan:)






Oh, jag vill flytta, flytta till min värld, flytta där jag kan vara jag....

Saturday, December 19, 2009

Friday, December 18, 2009

pusselbitar av spegelbitar



I krackelerade mörker
Snaran dras åt, en smekning i varsamhet.

Slingrar sig som en giftig orm.
I stum vädjan; dess bett välkomnas.

Duvan i tystnad,
grå är hennes blick.

Thursday, December 17, 2009

Sibirien i Sverige är lika med Svinkallt









Karlsborg ligger i Sibirien, tror jag. Vem har ändrat på världskartan?





Jag höll på att frysa ihjäl av vinden när jag skulle ta dessa bilder..*s*


























































Men den här killen var inte rädd för kylan. Brrr....

Kamp i mörkret



Att leva med oron hjälper inte i kampen i att tvinga sig tillbaka.

Sunday, December 13, 2009



installerar gäster flera dagar innan jul
det gäller bara att planera rätt
låta folket sköta sitt
även om jag inte finns till hands..*s*

Friday, December 11, 2009

Att ge en gåva av omtanke är i sig en givande gåva till dig själv.



Idag tänker jag tipsa om bra julklappar till mina tysta läsare från Karlsborg.

Ge bort omsorg till dig själv eller till de du tycker om.

Det gjorde jag. Igår gav jag mig själv en gåva. Jag bokade tid hos Hela Dej och hade en timmes reikibehandling. (julklappstips nr 1) Det är min andra behandling och jag blir lika fascinerad varje gång. I och med reiki och hur vi reagerar på den är individuellt, så vill jag inte skriva mer än att det för mig har varit en fantastisk upplevelse för både själ och hjärta.
Det är en sak att läsa om det och det är något annat att uppleva det. I framtiden tänker jag ge min själ många gåvor ..:)

När jag tänker efter så var frigörande danser den första gåvan jag gav mig själv.
Jag tror inte att jag skulle vara den jag är idag om jag inte hade tagit den där stegen och började med frigörande dans, (julklappstips nummer 2) för det är där allt började. Sakta men säkert började jag sakta återvända till livet.

Nu är det juluppehåll och vi som dansar för Maria, vi har redan börjat längta till nästa pass. Så mitt tips till er som läser mina ord att ge dig själv, dina nära och kära omtanke som julklapp. Jag är övertygad att gåvan kommer att uppskattas.

Att ge en gåva i omtanke är i sig en givande gåva till dig själv.

Julklappstips nr 3 är en bok av en ung debutant på 14 år. Hennes namn är Klara Ollikainen och hon var en av vinnarna i sommarens berättartävling för unga.
Jag rekommenderar verkligen hennes välskrivna bok ; Johanna och Timo. Maria har några exemplar av hennes bok för försäljning.
Ha i åtanke: Alla de stora har också börjat som unga och vem vet, en dag kanske denna unga författarinna blir ett stort namn på mångas läppar.



Idag känner jag mig fortfarande avslappnad och småsömnig vilket innebär att idag tänker jag gå och lägga mig ovanligt tidigt som omväxling. Jag behöver det. Mina tankar har fokuserats för mycket på utställningen i och med jag måste förbereda mig mentalt för att klara ”eldprovet”. Jag behöver ro i själen, ro i tankarna och sova i ro.

Jag önskar mina läsare en trevlig Lucia.
Margareth

Wednesday, December 9, 2009

Aliens by night.



Warning for aliens?
.
A mysterious light phenomenon in the sky scared humans:)
In Northern Norway, it was a strange phenomena that lit the sky yesterday night. It's a lot of speculations of what it was. A Russian missile, a flying saucer? Northern Lights? is some of the theories.

Completely wrong.

We are tired aliens who recharging energy.:)

On youtube you find what you don't knew exist..:)


Of respect for the English language I will not translate the song. :)


I like Youtube because it's a golden mine where you find in principle, everything.
I don't watch television, I stop to do that when I was not able to focus on the
TV screen and honestly? I don't miss it at all. My morning starts with BBC, CNN, O Globo, The Times, European News and I finished my global tour with DN. SVD. AB. :)

Short movies on CNN, BBC is very good, mostly reportage that interest me. I also knew some movie maker from USA and I do watch their films with interest. It's mostly documentary films of our world.

Did I sounds like a boring person? :) Well, maybe I am but that's me..:)

Tuesday, December 8, 2009

Monday, December 7, 2009

Fikatrauma, rymdbesök och miljötänkandet i ett



Rubbad och förödmjukad? Jag brukar sällan läsa kända människors bloggar men idag när jag surfade runt och såg dessa tunga ord om den totala misären i att bli offentligt nedtrampad som förälder och snart blivande sådant, kunde jag inte låta bli att bli förfärad ändå ner till tårna.

Förskräckligt, Jag lider med dessa två profiler. Vilket fruktansvärd öde i att leva i denna kalla verklighet. Jag menar, deras tunga ord och förtvivlan övergår förståndet i mångas verklighet och då syftar jag på de som har blivit våldtagna, utnyttjade i trafficking, misshandlade och nedtryckta, Jag syftar till de som inte har tak över huvud,de som tvingas stjäla för att få mat, de som tvingas sälja sin kropp för att ge sina barn tak över huvudet, de som förlorar sitt arbete, sin hälsa, som tvingas till AB och AF, de som förlorar sina nära och kära, de som kämpar dag ut och dag in och för att ej förglömma de som bor i krigshärjade länder och har förlorat allt i krig och tvingas att tiga och hålla tyst, sälja sig själv på grund av den ultimata nöden i terrorns och censurens gap.

Du är rubbad om du tar med barnen (tack Italien och många andra länder, som tillåter barn att följa med på fika) och förödmjukat om du inte kan fika med gullungen.

Hemskt detta att inte kunna fika med sina barn på ett café. I natt lär jag att ha mardrömmar och längta mig bort till Italiens fikavänliga stad..:)

Äsch, hallå därute, igen som kan sponsra en resa till Italien så jag kan ta en espresso i lugn och ro? Jag lovar att ta bedårande fotografier och marknadsföra landet som en proffs..:)


Jag har aldrig känt mig attraherad av Ullared men av Italien. Ärligt talat så tycker jag inte det är så himla kul i att shoppa saker i det oändliga,saker som kanske är billiga att införskaffa men ack så dyra i att återanvända. Saker som vi kanske inte ens kommer att använda, saker vi inte kan ta med oss när vi förpassas till ett annat liv. Men kanske allt är bara ett spel för galleria, alla dessa köplusterubriker. Jag behöver inte limousine som tar mig till kaffet i och med jag har fullt förståelse att bilarna ska vara till för klimathjältarna som vill förändra vårt, ja just det, vårt "giriga" klimat.

Ack sköna dröm, kaffe i all ära, nu är det klimatkonferensen som upptar mina tankar. Det skrivs mycket om det och jag hoppas att ordet inte enbart stannar vid ord. Skogar skövlas för kaffeplantage och sockerbetor som värmer rika och ger oss rätten att ta den där fika som vi sucktar efter.

Världen behöver ett mirakel.
och mirakel i Schweiz behövs dubbelt upp med tanke på deras stenålderstänkandet utan lärdom av det förgångna:(
Fattiga försöker överleva med det lilla de har till godo utan att ens veta vad klimatförändringar betyder och kaffe är kanske de enda svarta guld de äger. Deras problem i att få mat på bordet är ingenting jämfört med problemet i att kunna fika med sitt barn på ett kafe. Jag tror inte det är de fattigaste som är de största bovarna när det gäller klimaten, om jag ska vara ärligt. Utan det är vi som vill ha våra fika här och där.


Jag behöver semester, en kaffebryggare som brygger gott och en resa till Italien.:)
Ciao Italia. Te amo.

Rymdsemester tar jag i mitt nästa liv.

Sunday, December 6, 2009

Ljuset i mörkret tiger.



Det var länge sedan jag surfade runt och läste svenska nyheter och reflekterade över vad som skrivs i ord och bild. På gott och ont, kan tänkas. Ibland tycker jag synd om er, ni som försöker följa mig i mina turer när jag kommer och går, försvinner till och från.

Nej, jag är egentligen pest och pina i fråga i att vara en snäll bloggare som håller mig till en enda plats. Men jag är lite av en rotlös själ i min vandring on cyber. Fast jag saknar ibland att blogga på Aftonbladet; bloggen där är gjord för fotobloggning och bilderna blev så fina. . Men det blev för mycket för mig att hålla reda på bloggen där, bloggen här, min website och så lite andra platser som jag surfar till och från. . Jag märkte att jag blev stressad och i slutet så började mina inlägg se ut som guppiga pannkakor.

Jag har varit duktig på att minimera tiden, numera håller jag mig bara till på få ställen runt om i världen. Egentligen är jag mest på facebook än någon annanstans. Jag loggar in där när tiden känns avlägsen, , skriver några ord på bloggen, publicera en bild eller två och så loggar jag ur. Det som är roligt med mina kontakter på facebook att det är så internationellt . Jag älskar olika länders kulturer. Mitt sätt att resa världen runt och inspireras av möten människor emellan. En dag, har jag lovat mig själv, ska jag vara så pass återställd med allt att jag tänker resa världen runt och helst bosätta mig någonstans därute. .  Drömmar är mina vingar om frihet.

Och jag har faktiskt öppnat vägen och många dörrar för att kunna förverkliga många av mina drömmar. Nu är bara det sista kvar. Sparka igång hälsan där bak så den sätter fart.



Nu när jag ser bakåt så inser har jag lyckats få mycket ordning på kaoset som fanns och jag har tänt många ljus. Det tog i och för sig ett år längre än vad jag trodde. Men, bättre sent än aldrig. Nu fattas bara att jag börjar kika fram lite mera från min gömda position. Jag drog mig helt undan omvärlden men jag hade inte ork att vara social och jag ville strategiskt följa den schema jag hade satt upp. Att komma tillbaka till hur jag var innan allt.

Första anhalt blir Stockholm , en väninna har lovat att följa med mig. Det känns tryggt för jag kommer att vara lite nervös, nåja, lite är att ta i underkant. Sist jag var i Stockholm tog det mig nästan fyra månader att bli mig själv igen. Konstutställningen i Hjo tog mig tre månader att bli mig själv igen så den här strapatsen bör ta två månader att ta igen mig på`? Skam den som ger sig. Jag krigar mot mitt eget jag och jag kommer att vinna. Jag vet det. Envisheten är en del av mitt jag, behöver jag skriva det?

Men vänta bara. Ni ska få se.




Det bloggas mer om en Anka och om en Tiger än om klimatethotet just nu. Det måste vara oerhörd påfrestande för samtliga inblandade att ha världens ögon på sig och spekulationer skrivna i ansiktet dag som natt. Nej, jag avundas inte dessa kända människors bördor. Vad vet vi, egentligen, vad som döljs bakom stängda dörrar? Är inte sex privat?





Vi alla har ett ansvar.
Här bränner vi jordens energi är faktiskt en viktig ord att reflektera över och ta till sig budskapet och vakna upp ur mörkret?
Bilden säger mer än tusen watt.
Varde ljus och det blev ljus.
Varde mörk i ljuset.

Vi svenskar bränner cirka 300 miljoner värmeljus varje år, visste ni det? Och att värmeljusets hållare kan återanvändas istället för att förstöra miljön. Läs artikeln som är värd att tas fram i ljuset:)
Klimathotet deras vardag är en artikel som jag rekommenderar. Vad är det som håller på att hända, egentligen? Hur nära är vi det avlägsna som inte längre är så avlägsen?




Har du släckt?
Lämna aldrig stearinljus obevakad.
Ha en fin fortsatt andra advent.

I am in a topsy-turvy mood.




Today I am in a topsy-turvy mood.
I can blame the headaches that have kept me in its grip for nearly a week. I wonder if it can be as simple as that my eyes are strained. I should probably go to an optician. Some drawings take time to create and I am a bit fanatical when it comes to small details and the smaller details, the more strained becomes my eyes. Hm.


There is so much that I having only in sketches and I start to feel that it irritates me. If I get a thought, it's disturbs me until it is an illustration. Unfinished sketches make my world spinning more than usual. But I have started to change a bit on my way to create. I'm trying to balance between drawings with the computer but also to paint without computer assistance. It is an art of painting art, as true as it is said. I mastered the technology of creating with computer assistance. I can not say that I am doing when it comes to painting with oil or acrylic. Where I notice that I lack the basic knowledge but I create my own error-related knowledge in how to paint. An art teacher would have a choke if he/her saw how I paint ..:)


I feel tired and The Christmas is almost upon us and I want to move up the time until spring. This darkness is undeniably black. The beautiful frost is gone and there is the cold rain that has taken over. Where are the beautiful winters from the ancient winter images? Does anyone know?


Fast, frankly, I would prefer to celebrate Christmas, New Year and throughout the winter on a sunny beach. Dreams are our wings. I fly a lot in my dreams.
Well, best to polish my wings so I can fly over the seas tonight.

När blir en pojke en man?




Det var ju ett tag sedan jag skrev en blogg på svenska. Mina senaste inlägg har riktats mot mina läsare utomlands. Men idag kan jag inte låta bli att göra några reflektioner på svenska.

Det som är intressant är att se hur rubriksättare vänder en händelse till att få läsarens sympati på offret eller på angriparen.

- kastade snöboll -sköts med jaktgevär. Pojken bad för sitt liv.

När jag läste rubriken såg jag en liten pojkvasker a la Emil i Lönneberga ute på bus som blev nedskjuten. Men det visade sig att det var en MAN som tillsammans med sina gelikar, kastade snöboll mot en äldre herres hus.

En pojke. När blir en pojke en man? Ser jag dennes "pojkes" handling summerar jag reflektionsmässigt att han är en omogen tölp som är ute för att djäklas. Att kalla honom en pojke är att förolämpa pojkar i Emil;s ålder.

Ja ja, vi ska ju tycka synd om pojken, det är jul snart. Måhända han inte får några julklappar av tomten? Däremot får pojken klappar från staten som den äldre mannen måste betala för att han försökte skrämma bort pojkvaskern.

Pojke, ja ja, och läser jag DN är pojken från Aftonbladet en tonåring. Hm.

Jag undrar för mig själv; hur länge har pojkligan trakasserat den äldre mannen?

Uppdatering.
Nu har Aftonbladet ändrat rubriken rätt. Helt rätt. :)