Ljuset i mörkret tiger.

Det var länge sedan jag surfade runt och läste svenska nyheter och reflekterade över vad som skrivs i ord och bild. På gott och ont, kan tänkas. Ibland tycker jag synd om er, ni som försöker följa mig i mina turer när jag kommer och går, försvinner till och från.

Nej, jag är egentligen pest och pina i fråga i att vara en snäll bloggare som håller mig till en enda plats. Men jag är lite av en rotlös själ i min vandring on cyber. Fast jag saknar ibland att blogga på Aftonbladet; bloggen där är gjord för fotobloggning och bilderna blev så fina. . Men det blev för mycket för mig att hålla reda på bloggen där, bloggen här, min website och så lite andra platser som jag surfar till och från. . Jag märkte att jag blev stressad och i slutet så började mina inlägg se ut som guppiga pannkakor.

Jag har varit duktig på att minimera tiden, numera håller jag mig bara till på få ställen runt om i världen. Egentligen är jag mest på facebook än någon annanstans. Jag loggar in där när tiden känns avlägsen, , skriver några ord på bloggen, publicera en bild eller två och så loggar jag ur. Det som är roligt med mina kontakter på facebook att det är så internationellt . Jag älskar olika länders kulturer. Mitt sätt att resa världen runt och inspireras av möten människor emellan. En dag, har jag lovat mig själv, ska jag vara så pass återställd med allt att jag tänker resa världen runt och helst bosätta mig någonstans därute. .  Drömmar är mina vingar om frihet.

Och jag har faktiskt öppnat vägen och många dörrar för att kunna förverkliga många av mina drömmar. Nu är bara det sista kvar. Sparka igång hälsan där bak så den sätter fart.



Nu när jag ser bakåt så inser har jag lyckats få mycket ordning på kaoset som fanns och jag har tänt många ljus. Det tog i och för sig ett år längre än vad jag trodde. Men, bättre sent än aldrig. Nu fattas bara att jag börjar kika fram lite mera från min gömda position. Jag drog mig helt undan omvärlden men jag hade inte ork att vara social och jag ville strategiskt följa den schema jag hade satt upp. Att komma tillbaka till hur jag var innan allt.

Första anhalt blir Stockholm , en väninna har lovat att följa med mig. Det känns tryggt för jag kommer att vara lite nervös, nåja, lite är att ta i underkant. Sist jag var i Stockholm tog det mig nästan fyra månader att bli mig själv igen. Konstutställningen i Hjo tog mig tre månader att bli mig själv igen så den här strapatsen bör ta två månader att ta igen mig på`? Skam den som ger sig. Jag krigar mot mitt eget jag och jag kommer att vinna. Jag vet det. Envisheten är en del av mitt jag, behöver jag skriva det?

Men vänta bara. Ni ska få se.




Det bloggas mer om en Anka och om en Tiger än om klimatethotet just nu. Det måste vara oerhörd påfrestande för samtliga inblandade att ha världens ögon på sig och spekulationer skrivna i ansiktet dag som natt. Nej, jag avundas inte dessa kända människors bördor. Vad vet vi, egentligen, vad som döljs bakom stängda dörrar? Är inte sex privat?





Vi alla har ett ansvar.
Här bränner vi jordens energi är faktiskt en viktig ord att reflektera över och ta till sig budskapet och vakna upp ur mörkret?
Bilden säger mer än tusen watt.
Varde ljus och det blev ljus.
Varde mörk i ljuset.

Vi svenskar bränner cirka 300 miljoner värmeljus varje år, visste ni det? Och att värmeljusets hållare kan återanvändas istället för att förstöra miljön. Läs artikeln som är värd att tas fram i ljuset:)
Klimathotet deras vardag är en artikel som jag rekommenderar. Vad är det som håller på att hända, egentligen? Hur nära är vi det avlägsna som inte längre är så avlägsen?




Har du släckt?
Lämna aldrig stearinljus obevakad.
Ha en fin fortsatt andra advent.