Idag är det sista dagen på året 2008. Slutet på ett år som har varit så fullt av förändringar. Ett år av väldigt många svårigheter, var min första reflektion, när jag skulle börja skriva dessa rader. Ett svart år.

Men så stannade jag i mina tankar och reflekterade.
Vänta, var året 2008 så fruktansvärd, egentligen?

Min tid i stagnation är över. Jag är mitt i den virvlande stormen där vad som händer aldrig är det vanliga rutinen där dagarna gick ihop i grått.

Min hälsa är bättre, bara det faktum att jag överlevde tre dagas frånvaro från hemmet, något som hade varit otänkbar för ett år sedan.

Jag har haft äran att träffa fantastiska människor, några av er är medlemmar i min lilla website, som också är en produkt av år 2008.

Jag har fått en oerhörd feedback på min konst, på mina fotografier, vilket det har resulterat att jag börjar se min konst med era ögon och inte enbart med mina kritiska konstnärsögon på mina egna verk.


Jag har fått uppleva små mirakel varje dag, miraklet som har bekräftat obesvarade frågor från en tid för länge sedan. Jag har fått uppleva äkta vänskap, kärlek och förtroende.

Jag är fri. Jag kan göra vad jag vill, när jag vill, sova när jag behagar, drömma hur mycket jag kan. Rutiner och invända spår är och har alltid varit min största fiende och fångvaktare.
Nu kan jag skapa i det fria, obunden utan bojor.

Så, har år 2008 varit så fruktansvärd, egentligen?
Nej, egentligen har året 2008 varit ett år av stora förändringar, varm vänskap och oerhörd insikt.


Det gäller bara att stanna upp och reflektera tiden av igår med nya ögon.
Jag önskar er alla en dag i reflektionens tecken och ett fantastiskt år 2009.
Margareth

Reflektionsuppehåll..:(

Min kamera har precis gått sönder. Utan kamera inga reflektioner i och med bilderna är en del av mina ord. Jag gör en reflektionsuppehåll tills jag hittar ett sätt att laga min kamera. Vilket dj....år. Alla som inte gillar mina reflektioner kan jubla. Varsågod. Det blir årets julklapp.

Less jag blir.

Hjältar finns visst.

”Nätverket Stoppa FRA-lagen”
Det finns människor, väldigt vakna sådana, som vågar gå emot strömmen. De som är tillräkligt vakna och som slår larm . En svensk hjälte som har skapat historia är 32 årige Mikael Nilsson. Han är mannen som skakade Rosenbad, som väckte Sverige ur sitt slummer. Läs artikeln Han skakade om Rosenbad:


En annan snart blivande hjälte är Jonas Nordgren, som kommer att ta semester och sitta utanför riksdagshuset i dessa fyra veckor i protest mot FRA. Stödj honom, ni som bor i närheten. Värme behövs i kylan. Läste om honom hos Svensk myndighetskontroll.

En annan hjälte.....oh, det finns många hjältar i Sverige. Många som kämpar mot FRA. Jag undrar i mitt stilla sinne. När ska politikerna vakna? När ska de lyssna?

Om det finns hjältar så finns det underverk.
Det gäller att aldrig ge upp och stötta de som vågar gå emot strömmen i att väcka slumrande politiker.



Ang underverk a la blogg: Läs Svd;s artikel: Bloggbävningen var årets mediehändelse
Visst kan vi bloggare påverka..:)

How will we remember Bush?

Have I forgotten anything?
Margareth

2008
AB

Törnrosa måste ha varit väldigt rik....

Intressant som sagt med alla dessa undersökningar.
Nu är de rika och fattiga kontra sömnbehovet. Det säger sig själv att har vi bekymmer, oavsett om vi är rika eller fattiga, så oroas vi och därav sover sämre. Eller?

Rika kan ha minst lika svårt att sova som fattiga.

Däremot, en fattig har mer bekymmer så omvänt sover den fattige sämre. Men allt är individuellt, visst? Vad vet vi om de rikas problem kontra de fattiges problem?

Hur sover du?

När jag har bekymmer sover jag väldigt lite
vilket innebär att jag går omkring i halvdvala till och från.

Törnorsa måste ha varit väldigt rik om jag utgår från undersökning.
Tänk själv, sova i hundra år och som pricket över i-et, väcktes hon av en kyss?


Jag vill också bli kysst av en prins och sova gott om nätterna.:)

Sällsynta åsiktsbärare...

Jag har alltid tyckt om och beundrat de som vågar gå emot strömmen. De som vågar stå för sina åsikter.De som sätter avtryck och etsar tankar till eftervärlden.
Ibland får jag en känsla att dessa åsiktsbärare blir mer och mer sällsynta och de få som finns kvar somnar in för att återuppstå i en annan värld. Långt från följa John stucket. En av dessa åsiktsbärare är den nyligen avlidne nobelpristagaren Harold Pinter.

Bortsett från hans politiska engagemang och sylvassa åsikter om bla USA:s invasion av Afghanistan och Irakkriget så skrev han flera pjäser som handlar om relationer män/kvinna eller män/män. De handlar om frånvaro av kommunikation i relationer, något som vi som lever i denna kommunikationsamhälle, efterlever till, i vårt brist på kommunikation.

Visst ni förresten, att Harold Pinter skrev manus till den berömda filmen: Den franske löjtnantens kvinna?

En personlighet har lämnat denna värld...

Hänvisar till dessa artiklar:
DN
AB

Tills vi äger sången om livet

"Morgonen, pulserande röd, hittade mig
där jag, med sönderbruten andhämtning,
bland sönderskurna serpentiner,
gav mig åt natten.

Jag höll i min hand, skärvor av glas,
och i handflatornas upplösta sårskorpor,
fanns kvardröjande spår av billigt Rositavin.

Som en vanlig dag bland alla andra vardagar
bakom alla låsta grindar och stängda fönster
på en kartongbädd bland storstadens sopor
där hittade du mig i en pöl av gårdagens spyor
när jag övade mig på sången om livet.

Jag är fast i den apati som tänder mina kvällars kalla ljus.
Så jag kan jag se hur mitt skelett hänger och dinglar,
som en ständig påminnelse om min själs ärriga vävnader.

Gatlyktorna i vinternatten lyste upp ödsliga bakgator
nyårsraketer som exploderande solar, fladdrade till
och lyste upp krossade flaskor bland sönderslagna själar.

Vem bryr sig om skåror i min fuktiga hud?
Inte de som raskt passerar förbi, vintervarmklädda
med glitter i håret och solsken i blick.

Jag fyllde mina slitna handskar med använda torra blöjor,
jag drack mig full på avslagen vin som värmde i kylan
och hörde min sång, bara en hårsmån från min egen död,
strax innan jag föll i sömn:

"Jag vill tacka livet som gett mig så mycket
det gav mig två ögon och när jag dem öppnar
kan jag klart urskilja det svarta från det vita
och högt där uppe himlens mantel strödd med stjärnor,
i mängden mänskor mannen som jag älskar.

....


Hänvisar till den här artikeln:
Vad är er bild av hemlösa?

Varde ljus

En reflektion i ljusets skugga: Vad händer den dag elen slocknar helt?

Inget skulle fungera, alla ljus skulle släckas, alla timers, slingors och blinkers. Kallt skulle det bli när alla värmekällor som drar ström skulle släckas likaså.

Våra datorer, musikanläggningar, tvättmaskiner, kylskåp och frys, skulle bli tysta. Mörka. Stumma. Alla banker, affärer, kodade dörrar skulle bli låsta. Tysta. Mörka. Stumma. Allt som drivs tack vare elen stannar. Samhället stannar. Vi blir stumma.
Tystnaden skulle råda.

Undrar om det kommer att finnas en röst som kommer att utropa:
Varde ljus?

Hänvisar till den här artikeln: Julen slukar el

Vardagsänglar på jorden

Jag blir så glad inombords när jag läser sådana solskenshistorier. "Lotterivinnare skänker 38 miljoner till fattiga".

Människor som delar med sig, som försöker göra något för andra som har haft eller har sämre ställt. Men nu det är inte bara människor som skänker pengar som jag har i åtanke.

Det finns så många tysta röster som lyssnar på sorgsna röster, så många medmänskliga själar som öppnar sina dörrar för de som är ensamna, så många som ger av vad de kan fast de inte ens är rika. Det finns så många som delar miljoner och åter miljoner av omtanke, kärlek, medmänsklighet.

De är ljuset i mörkret, vardagsänglar på jorden.
Margareth

Är Barack Obama örnen usa har väntat på?

Det ställs oerhörda stora förväntningar på Barack Obama.
De förväntningarna får mig osökt att tänka på världens sju undergångar, oh, jag menar världens sju underverk.
Kommer de som förväntar alla dessa förväntningar att reflektera över att Rom inte byggdes på en dag?



Hänvisar till DN;s artikel: Framgångsrik krisbekämpning nyckelfråga för Obama

Styggstämplar i rött

Stolförsäljare på G.
Vissa, så som demokraten Blagojevich, gör allt för att tjäna några dollar, om jag utgår från den här artikeln: Han är USA:s
styggaste politiker.

Men min reflektion just nu är en fråga, i anslutning till artikeln, som jag inte kan låta bli att bildreplikera i mina reflektioner:
Förtjänar någon av våra svenska politiker ”styggstämpel”?

Hmmm, rött varningsmärke behövs i stämpeln. Första att få en stämpel där bak borde bli vår allas käre utvalde "president" som lyssnar så noga på sina väljares röster.

*viskar* Psst, stolförsäljare söks.
F.R stol till salu innan landet blir till salu..:(

Älska som en robot och gör statistiken lycklig?

Intressant är det att läsa om dessa undersökningar som skrivs om allt från sex till sex. :)

Mer passion, mindre reflektion, mindre absorbering är
kanske receptet till en bättre sexliv?

Med absorbering menar jag detta:
Alla dessa tips och råd om akrobatiska övningar som föreslås av sexexperter a la media skriverier, som många tar till sig och försöker efterleva till.

Men…..
Alla dessa råd och tips,
så många ack så tråkiga tips,
så utan sensualism i tips,
i hur du ska få en bättre sexliv,
typ.

Ibland undrar jag, varför glöms och göms passion och spontanitet helt?
Älska som en robot och gör statistiken lycklig?

Folk komplicerar saker för mycket i sin längta efter att älska statistiskt undersökande riktigt. Undrar om inte folk skulle njuta mer av sex utan alla dessa undersökande statistiker och undersökningar.

TRO ALDRIG PÅ ALLT SOM SKRIVS.
Bara en reflektion över artikeln: Svenskar njuter minst i Europa

Rädda världen från ignorans

Rädda världen från homosexualitet, säger Påven Benedict XVI.

Världen har blivit en soptipp av fördömande
och de största nedskräpningar kommer från de som tror sig ha rätt
att agera Gud på denna jord.

Rädda världen från ignorans, från dumhet, från maktgirighet, från ondska, från fördömande, från fattigdom, från lidande, från våldet, istället för att fördöma kärleken mellan människor, säger jag.

Amen.
Margareth, ej homosexuell men som respekterar människors vuxna kärlek sis emellan utan att agera gud på denna jord.

Ingen rök utan eld

Ang det senaste FRA 2.0. Hmmm, en reflektion: remisstiden är lika kort som när FRA presenterades i sommar? ? Om inte kortare. Den första var innan sommarsemester och denna är under trettonhelgen. Märkliga sammanträffande i detta med remiss a la FRA? Är integritetsfrågor kortsiktiga remisser i kortsiktiga tänkande?

Kopierar över till den här nya bloggen, ett inlägg/illustration jag gjorde för FRA 1.0. Jag brukar göra det, illustrera spetaklet a la FRA.

"
Jag har kommit på det perfekta sättet att kringgå alla signalspaningar som cirkulerar ute i universum. Det perfekta sättet att frigöra oss från dessa kontrollbehövande politiker som lider av klaustrofobiskt maktbegär .

Japp, rök.
Röksignaler.

Med röksignaler kan vi helt obehindrad sända våra vildaste fantasier utan att bli nedkylda pga objudna ögon. Det enda kruxet är att var och en måste ha ett eget rökspråk.

Kodad sådan. Bäst så. Man vet aldrig. Härdad folk vet.

Den modige svensken som kämpar för sitt lands demokratiska rätt att ha privatlivet ifred är påhittig. Han kommer att hitta sitt eget privata rökridå.

Lite fakta: Cellskräck eller klaustrofobi är en irrationell rädsla, fobi, för att bli instängd. Personer, så som kontrollmaniska politiker med cellskräck för rysk attack, har ofta problem med att lyssna på sitt eget folks röst eller andra signaler som tydligt markerar att han borde hoppa av.
Han klamrar sig fast vid allt som heter FRA.

Ordet klaustrofobi kommer av nylatinets claustrophobia, som härleds ur latinets claustrum "slutet rum" och fobi ur grekiskans phobia, av phobos "fruktan", "skräck".




Försöker lära mig att länka här.
Det är flera som bloggar om FRA bla:
Mark Klamberg
scaber nestor
En otyg
Svensk myndighetskontroll

Årplaneringskalender

Jag tänkte dela en julklapp till dig, en evighetsjulklapp till era alla.
Vad är kärlek? Kan vi så frön till kärlek?
Den dag du tar kärleken för givet, den dag du bara skördar och skördar kärleksfrukterna, utan att vattna, den dag vissnar kärlekblomman.

Kan vi så kärlek?…

(Inget är heligt, inte ens jesusbarnet. Sådde vi kärlek kanske sådana saker kunde undvikas?. Bara en reflektion mitt i skriveriet här. )



//

Januari
Beställ hem kärlekskataloger av poesi.
Planera vackra drömmar i romantikens färger.
Dröm i smyg om ditt hjärtans kär.

Februari
Fantisera i erotikens tecken.
Planera hur du ska våga så de frö som ska gro i att ta steget till kontakt.
Köp jord, blomkrukor och ytterkrukor.
Frösådd inomhus: glädjeplantan, längtans skratt, fnittermaja och penséer.

Mars
Förgro kärleksörter som får blomma i fönsterbrädan.
Börja med förplantering av väl utvalda känsloblommor som väcker mod.
Passa på att storstäda bort bitterhetens och självömkans dammråttor från hjärtats alla vrå.
Glöm ej att vädra ömhetstörsten och vårförälskelsens första kyssar.

April
Beskär och gallra de sårade hjärtats dåliga självkänsla med varsamma beröringar.
Rensa bort resignation och apati med det utslagna modets kratta.
Kompostera orättvisans känslor och blanda den väl med domeplantans frö.

Mars
I slutet på mars kan utslagna längtan, spenat och rädisor sås i varmbänk ute på täppan.
Låt gärna ett par veckor gå mellan beskärning och omplantering så växten hinner anpassa sig.

April
Förgro erotikblomman på ett ljust ställe.
Kärleksblommorna börjar kunna konkurrera ut olycklighetsogräsen, och det ser faktiskt litet frodigt ut på sina håll.
Optimistblomman bjuder redan på den första lilla skörden. Dags att skörda dem så att plantan sätter i gång med sidobuketterna.


Maj
Beskär självkritiken och vattna med självacceptans en gång i veckan.
Luckra hjärtats jord, krattning av längtans land, rensning och plantering samt gödsling.

Nya rosor planteras, gamla beskärs när björkarnas grönska är på väg att le mot dig. Rensa jordgubbslandet.
Gödsla godheten med omsorg.

Se också till att rensa de ogräs av negativa tankar som väntar på att slå rot.

Juni
Plantera ut förkultiverade växter som exempelvis erotikblomman, kärleksörter, känsloblomman,
blomkål, glädjeplantan, längtans skratt, fnittermaja och penséer.

Plocka en bukett med sommarblommor, fridsamhetsblomman, värmeblomman, passionsfrukten och nyfikenhetens vackra blad.
Köp hem en middag för två inbakad i varma leende.
Ring upp den som du håller kär och bjud kärleken till sommarfest.

Det är dags att skörda de första späda frukter som växer och gror med solens och kärlekens hjälp.

Juli
Ta tjuvskott av lekfullhet.
Kupa ömheten med omsorg.
Fortsätt gallra och luckra i kärlekslandet.
Schema för vattning under sommaren

Augusti
Rensa jordgubbslandet, tag bort brustna förhoppningar, gödsla, plantera nya plantor.
Risk för frostnätter. Täck kärleken genom att krypa tätt intill.
Blocka en bukett med förföriska syrener som hjälper att stimulera till egen aktivitet.
Skänk kärleken en blomstrande augustiros som är ditt hjärta.


Vintergröna växter exempelvis förtroendeplanta vattnas ordentligt före vintern.
Gallra och beskär bärbuskar, plommon, körsbär. Plantera perenner.

Efter första frosten grävs vackra minnesplantor upp för vinterförvaring på torrt och svalt ställe.
Skörda frukten av sommarkärlekens drömmar, kärleksfrukter m.m. låt torka före förvaring i din själ.
Pelargoner tas in.

Lämpligt att föröka sig om längtan finns.
Lämplig tid att så minimänniskor för att skörda nästa höst.
Sätta vårens lökar.

September
Sätt plantor av kärlekväxter i stora lyckokrukor som tas in i oktober, låt stå i hjärtats kammare över vintern, planteras ut nästa vår igen.

Oktober
Sätta lökar till julblomstrande kärleksrus som tar bort julstressen från vardagen.
Beskär missförstånd i god tid innan den slår rot.
Stötta unga känslor inför vinterns ankomst.
Se över alla nödvändiga trädgårdsverktyg.

November
Utflykter i det gröna: plocka nostalgi, enris, kärlekskvistar, förstulna kyssar och medtag dessa till livets brunn.
Så och skörda den mogna kärlekens sötma.

December
Julgruppskyssar planteras med omsorg inomhus, jultulpaner, lingonris dekoreras med kärlekslustans planta för att värma julens ankomst av tvåsamhet
efter den enskildes förutsättningar och behov.
2003-03-16
©Margareth Osju
Trädgårdsmästaren


Var rädd om varandra, var rädd om dig själv.
Så lite frö till en fin 2009.
Kram

I finanskrisets spår...

Ibland, eller för det mesta, nästan alltid, kan jag inte låta bli att reflektera över saker och ting.

I finanskrisens spår sias många spådomar om sämre tider.
Nästa år förutspås att 50 000 blir av med sitt arbete. Handeln går back i julrushens spår. Några få tjänar på fiaskot. Hm. Men de flesta förlorar, hederliga rika och hederliga fattiga.

Vi läser dagligen om dem som blir av med sitt arbete. Massarbetslöshet väntar vilket innebär minskade skatteintäkter. De sämst ställda får det sämre.
Jag kan inte låta bli att reflektera över finansministerns uttalande att "Grundbidraget ligger på en nivå som gör att man skall kunna hantera situationen"


Grundbidraget ligger på 7000:- före skatt. ? Stämmer det? (läste dessa rader i en blogg som jag inte hittar i det oändliga cyberworld)
Jag kan inte låta bli att reflektera över vems situation Anders Borg hade i åtanke när han uttalade sig om grundbidraget.
Vet du?

Jag undrar hur många runt om i landet försöker pussla ihop 7000 kronor till det dubbla. För att bygga pussel behövs alla bitar, eller? För att pussla ihop julen krävs mer än komplett pussel. Många skulle behöva alla bläckfiskens armar för att få allt att gå ihop…..

Jag har bara en önskan till jul.
Ett bekymmerslös år 2009.
Margareth

Våldtäkt som vapen

"Rebeccas egen historia är så oerhört brutal och otäck att den är svår att höra på. Men om hon klarar av att berätta, så är världen skyldig att lyssna."

Varje gång strider blossar upp våldtas kvinnorna.

Vad är det för krafter som gör att människor förvandlas till odjur?


I krigets vanvett släcks liv efter liv, offer efter offer skändas och får livslånga ärr. Var går gränsen i mänsklig lidande?
Hur länge ska våldet bestå? Vad kan omvärlden göra? Vad kan vi göra?

Varför så mycket ondska, varför alstrar människor så mycket ondska......?

Beundransvärda människor.

Det är så mycket sorg runt om i världen. Jag surfade runt och tog in alla dessa eländen som sker dygnet runt, runt om i världen, och tänkte för mig själv: Tar det aldrig slut? Vad är vi människor för ociviliserade varelser som skövlar fram som en ångvält i jakt på mer makt, mer kontroll, mer vansinne, mer av allt?

Hur kom det sig att vi har blivit sådana ångvältsegoister?

Mitt i mina svarta tankar fångade så en artikel min uppmärksamhet och det slår mig att det finns så många som hjälper i det tysta, så många här hemma som bidrar till en mänskligare värld i det tysta.
Trots finanskriser och orosmoln så finns de som skänker en slant.

Det finns så många organisationer och bakom organisationer är det humanister som ger av sin tid och kunnande, jag vill lyfta upp den här organisationen idag: Läkare utan Gränser/ Médecins Sans Frontières

Vi sitter här i vår trygga värld, julen nalkas med stormsteg i både glädje och sorg.
Men runt om i världen så finns dessa hjältar som hjälper människor i nöd. Jag beundrar dem.


Vad är då Läkare utan Gränser?
Jag tar mig friheten och kopierar några rader från deras hemsida: http://www.lakareutangranser.se
”Det här är Läkare Utan Gränser
Läkare Utan Gränser är en medicinsk humanitär organisation med världen som arbetsfält. Vi bistår människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk åsikt, religion eller etnisk tillhörighet.

Läkare Utan Gränser eller Médecins Sans Frontières (MSF) startades 1971 i Paris. En grupp unga franska läkare, som tidigare hade arbetat för Röda korset i krigets Biafra, ansåg att det behövdes en oberoende medicinsk hjälporganisation som talade öppet om övergrepp och maktmissbruk. En organisation där arbetet enbart styrdes av nödställda människors behov utan att ta politiska hänsyn.
.
1999 fick Läkare Utan Gränser Nobels fredspris.


Läkare utan gränser.
Humanister utan gränser, som ger sitt kunnande i mänsklighetens tjänst runt om i världen.
Det är dessa människor som inger hopp om ett bättre värld. De som är ute på fältet och de som i det tysta skänker en slant, trots finanskriser och orosmoln.
Margareth

Detta med censur....

Kedjade ord....

Hmmm, detta med censur ja. Det slog mig att jag har blivit censurerad. Men jag sitter och funderar vad i mina ord ansågs det vara så olämligt att min kommentar togs bort. Jag är online veteran och jag vet var gränsen går i provokation och vad som kan skrivas eller inte skrivas. Därav min förvåning.
Mina fåordiga kommentar var mer en bekräftelse på vad andra kommmentatorer skrev.

Men, det är inte mer med det att jag får undvika att kommentera och hänvisa till artiklar från den website som censurerar mina ord. Därav ingen länk..:) Varför ska jag ge siten gratis reklam?

Livet är tillräkligt tufft i sig för att irritera sig för små bagateller.

Maskerad evighet

Jag föredrar att ha evigt liv långt ifrån jordelivet
än vara fastbundet i en jordisk kropp
som i längden bara fängslar själen i en maskerad evighet här på jorden.

Reflektion över den här artikeln: Evigt liv - massrörelse i USA

Överdåd i nedskräpning

Jag undrar hur länge människorna kommer att vara så blinda i sin konsumtion, överdåd och nedskräpning. Hur länge orkar jorden hålla emot? Hur länge orkar havet?

Jag undrar hur vi kan förolämpa djuren genom att kalla oss, den mänskliga rasen, för intelligenta. Jag undrar också nu i dessa jultider av gåvor hur många kilometer plast vi väver in i våra hav.

Hänvisar till den här artikeln: Världens största soptipp

Kopierar dessa fakta:
90 procent av soporna till havs tros vara plastskräp.
FN:s miljöexperter beräknade 2006 att varje kvadratkilometer hav innehöll i genomsnitt över 100.000 flytande plastföremål.

Förtjänar vi jorden?

Förtjänar vi det vackra Jorden skänker oss?

Vårt sätt att tacka är skrämmande.

Vi utnyttjar jorden om och om igen, vi förkastar dess gåvor, vi förpestar, smutsar och suger ut allt den ger.

Jag undrar allt när den dagen kommer då jorden tar sin pick och pack, kastar ut oss och tar semester livet ut.

Hänvisar till den här artikeln.
Skräckbilderna på Sjuka havet

Jag vill inte värmas upp med de dödas kroppar

Respekt mot dem som har lämnat denna jord.


Jag vill inte bli uppvärmt med de dödas aska.
Jag vill att de får vila i frid i i sina gravar, i sina urnor, i sina minneslunder.

Finns inget heligt längre?

Ska allt konsumeras, även de dödas kroppar?
Ska deras aska, deras förkolnade minnen, bli våra täcken?

Jag hänvisar till den här artikeln: Döda ska värma
hus i Halmstad

Var är vi egentligen på väg?
Genom historiens gång har vi hedrat och ärat de döda som sig bör, och nu ska allt raderas bort i denna moderna värld av idag, utan minsta respekt mot gårdagens vindar. Den värdighet och lärdom vi lärde oss en gång blir snart ett minne blott. Uppbränd.

Jag tycker förslaget är som att våldta de dödas aska.
Det går att inte höra de dödas röster?
Tysta offer.


Margareth, född i fel århundrade och i fel planet.