
Det känns som jag är på väg att få en rejäl förkylning. Jag är så matt, och om jag gick på lågfart innan, är det inget jämfört vad jag gör dessa dagar. Egentligen är jag inte förvånad. Jag har levt så isolerad från omvärlden att nu, när jag börjar vara ute bland folk, så räknade jag med att risken att få allt möjligt, skulle komma.
Men jag hoppas jag kan åka till skolan på måndag i alla fall. Det slog mig i fredags var hur sällan jag skrattar eller ler tillsammans med andra. Det slog mig också hur mycket smärta jag bär med mig. Det är mycket tankar som väcks upp i de möten vi har. Det är ibland nästan kusligt, faktiskt.
Jag känner mig som den här bilden jag tog i fredags. Ett slott som bär på hela slottets invånare, skulpterade i isen. Mitt frusna liv som är på väg att smälta? (Tyvärr syns inte detaljerna så tydligt i och med jag har förminskat bilden)
Jag har lovat mig detta. Så fort denna förkylning lämnar mig så ska jag göra en riktig storstädning hemma. Allt som egentligen bara samlar damm ska bort. Allt det gamla ska bort. Allt som påminner mig om dessa år av sorg, smärta, besvikelser,förtvivlan, kamp, ska bort.
Jag ska boka ett bord någonstans och sälja ut allt som jag inte behöver. Jag försökte testa detta med tradera men jag insåg att Tradera i all ära, de som tjänar på det är den som köper och inte de som säljer. En intressant erfarenhet var det dock. Bara att försöka beskriva klädesplagg som inte längre används i ord var en utmaning. Det tog mig nästan en timme att komma på hur jag skulle beskriva ett par gamla jeans som min dotter hade en gång in tiden när hon var liten. Nja, summan av kardemumman, det arbete man lägger på att sälja något för 10 kronor är inte värt besväret. Jag ska skänka dessa klädesplagg till bättre behövande.
Tradera ja…
De flesta som har köpt saker som jag inte behövde, var väldiga trevliga, hjälpsamma och ärliga människor. Jag har haft turen att träffa helt fantastiska människor som jag kände glädje över att de stannade till och vann mina auktioner.
Nackdelen med Tradera, finns det? Nja, ibland kunde jag få de mest sanslösa mail om frågor om saker som jag la ut till minsta möjliga pris. Jag kan inte låta blir att tänka dessa ord: nog visar girigheten sitt rätta ansikte även om något kostar så mycket som 1 krona? Ganska fascinerande egentligen och några tackade inte ens, fast jag tog mig tid att svara i detalj på deras frågor. Fascinerande det också. Otacksamheten. Visst kan man göra fynd där och i överlag var de flesta som jag "träffade" väldigt fina människor som var glada att hitta just det som de hade letat efter. Men vi alla är olika, ingen Tradera mer för mig dock..:)
Trots förkylningen, trots utmattningen, trots allt som jag har kvar att ordna upp, så känner jag mig optimist inför framtiden. Allt håller på att ordna upp sig, sakta men säkert. Fördelen när jag ser tillbaka är att komma till slutsatsen: Det har varit värre. Bra sätt att snabbt bli glad att allt är mycket, mycket bättre.:)
Jag är glad att jag inte förlorade min optimism. Men nu, tillbaks till säng.